ytterbymorsa

Det är mommos dag idag. Mommo Ebbas namnsdag, och mommos födelsedag. 87 år skulle hon ha fyllt här på jorden. Där hon är nu hoppas jag att hon inte blir äldre. Jag hoppas att hon bara är pigg och har ork att göra allt hon ville, men inte orkade här på jorden.

När jag är här hemma känns livet inte annorlunda. Här har hon ju aldrig funnits. Men när jag tänker på henne, tänker på det röda huset där uppe i norraste norrland, då känns det i hjärtat. Jag vill att hon ska vara där i huset. Sitta där på stolen i köket. Moffa ska vara där med henne, gapa lite åt varandra, steka kyckling och köpa karra. Det ska bara vara så, alltid. Jag känner mig inte mogen att förstå att människor inte lever för evigt.

Så många minnen, så mycket kärlek, så mycket saknad.....