November och allt.
Det är redan mitten på november. Hur gick det till? Nyss var det mtten på oktober, och jag tänkte göra julkorten. Tänkte att nu för en gångs skull gör jag dem i tid. Nu är det som sagt november, och inga kort är gjorda. Jag har dem i tanken, men inte i tryck.
Det är så mycket saker innan jul, så november och december hinner jag aldrig med det mysiga som jag vill. Göra julgodis, julpyssla, gå på julmarknad osv. Det är alltid nån viktig träning, nån uppvisning, nån skolfest. Det ska bakas bullar tll diverse saker, och så ska jag jobba resten. Ungefär. Jag vill bara vara ledig helgerna och lyssna på julmusik och baka lussekatter. Men men, ett annat liv kanske. Kanske med barnbarnen :-)
I morgon ska tjejerna ha sin första uppvisning. I pausen på en hockeymatch. De är redan nervösa, för de har inte ens slutet klart! De har träning idag, så dom borde väl bli färdga, men det ska ju gå bra oxå. Bra övning iaf. innan tävlingen i dec.
Sedan har jag gruvlig ångest oxå. Innan jag visste när juluppvsningen var, så bokade ju vi en resa till Danmark, sam och jag med ett par grannar. Jag får mer och mer ångest för att jag inte kommer vara med på juluppvisnngen.... Tjejernas första med nya laget, och Ellens första någonsin! Jag har frågat sam om han inte känner nån ångest, men det gör han ej. Jag fattar inte? Jag är en sån som måste vara med på allt barnen gör, annars får jag ångest. Varför? Varför kan jag inte bara släppa det och tänka att jag får ju se nästa uppvsning istället? Jag VILL åka tll Danmark, men jag vill oxå vara med mina tjejer....:(
Ellen fyller 6 år på söndag oxå. Och gissa vad? Jag jobbar.... tror ni inte jag har ångest för det oxå? Hade det varit en vardag hade jag ju inte haft ångest, men nu är det en söndag, och jag har ångest för att jag jobbar. Dessutom ska tjejerna ha träning i Tuve den morgonen, så de måste åka klockan sju på morgonen. Inte hinner vi fira skruttan då ju....:( Blä, jag vill bara gosa och krama henne, sjunga och ge paket. Men skruttan själv som är så underbar och go säger att det gör inget. Vi kan fira mig på kvällen.... Snuttan.
Det är så mycket saker innan jul, så november och december hinner jag aldrig med det mysiga som jag vill. Göra julgodis, julpyssla, gå på julmarknad osv. Det är alltid nån viktig träning, nån uppvisning, nån skolfest. Det ska bakas bullar tll diverse saker, och så ska jag jobba resten. Ungefär. Jag vill bara vara ledig helgerna och lyssna på julmusik och baka lussekatter. Men men, ett annat liv kanske. Kanske med barnbarnen :-)
I morgon ska tjejerna ha sin första uppvisning. I pausen på en hockeymatch. De är redan nervösa, för de har inte ens slutet klart! De har träning idag, så dom borde väl bli färdga, men det ska ju gå bra oxå. Bra övning iaf. innan tävlingen i dec.
Sedan har jag gruvlig ångest oxå. Innan jag visste när juluppvsningen var, så bokade ju vi en resa till Danmark, sam och jag med ett par grannar. Jag får mer och mer ångest för att jag inte kommer vara med på juluppvisnngen.... Tjejernas första med nya laget, och Ellens första någonsin! Jag har frågat sam om han inte känner nån ångest, men det gör han ej. Jag fattar inte? Jag är en sån som måste vara med på allt barnen gör, annars får jag ångest. Varför? Varför kan jag inte bara släppa det och tänka att jag får ju se nästa uppvsning istället? Jag VILL åka tll Danmark, men jag vill oxå vara med mina tjejer....:(
Ellen fyller 6 år på söndag oxå. Och gissa vad? Jag jobbar.... tror ni inte jag har ångest för det oxå? Hade det varit en vardag hade jag ju inte haft ångest, men nu är det en söndag, och jag har ångest för att jag jobbar. Dessutom ska tjejerna ha träning i Tuve den morgonen, så de måste åka klockan sju på morgonen. Inte hinner vi fira skruttan då ju....:( Blä, jag vill bara gosa och krama henne, sjunga och ge paket. Men skruttan själv som är så underbar och go säger att det gör inget. Vi kan fira mig på kvällen.... Snuttan.
