ytterbymorsa

I förrgår började vi titta på gamla filmer, alltså hemma videos. När Tilda var 1.5 år och Louise fyllde 3. Herre jisses, har dom varit så små? Det var så himla roligt att titta, man mindes verkligen tiden när dom var små då. Det som slog mig då var, för jag fick nån sån här konstig känsla i magen, är att det verkligen ÄR så som man hör, ta vara på tiden medans barnen är små. Den försvinner otroligt snabbt. Visst tänker jag på det då och då, men inte tillräckligt ofta tror jag. Jag önskar jag kunde släppa lite mer på alla krav, måsten och annat som faktiskt kan vänta, och bara sätta mig ner och njuta. Njuta av de fina barn vi har, njuta av huset, trädgården, träden, blommorna, snön, marken, ja allt! Tiden rinner iväg, och om man inte njuter nu, när ska man göra det då?

Visst minns jag lite vagt allt jobbigt som var då oxå, det var tufft med två små barn, speciellt då dom bara bråkade och konkurrerade med varandra om allt. Men på filmen ser allt så härligt ut! Barnen var så glada, fina och söta. Det härliga småbarnspratet från Louise, hennes kloka komentarer, och så Tilda bus som verkligen gjorde sken för sitt namn. En så himla härlig och go unge hon var/är! ja, såklart alla 3 är.

Jag ska bestämma nu att jag varje dag ska tänka på något positivt som hänt under dagen. Det behöver inte vara nåt stort. Jag ska tänka på det när jag lägger mig, och försöka glömma det tråkiga, om det nu hänt nåt tråkigt.

Jag funderar på skriva små kort med tänkvärda ord på, och hänga upp på spegeln så alla i famljen kan tänka på det under dagen.

Ja, det ska jag!