Barns rättigheter?
Jag kan inte hjälpa det, men jag blir ledsen och faktiskt lite upprörd varje gång 5 minuters metoden kommer på tal. Jag blir upprörd för att det är en så kränkande metod mot barnen, och ledsen för att den fortfarande rekomenderas på bla. bvc. Jag försöker tänka att alla som anväder sig av den är lika rådvilla som jag en gång var, den där gången när min stora dotter var 10 månader och vi råkat nämna för bvc att hon vaggades till sömns i famnen.... bvc blev ju förfärad och gav tipset om 5 minuters metoden. Visst, som en "laglydig" mamma så gick jag hem och berättade att nu skulle vi lära henne somna själv, för annars kommer vi få vagga henne i famnen för all framtid. Typ. Sagt och gjort, vårt flickebarn las i sängen. Hon började gråta och jag gick ut.... Mina tårar rann, och jag ville bara gå in och ta upp henne. Några minuter passerade och jag gick in och kramade och stoppade om henne, hon fortsatte gråta men jag gick ut.... Slutligen efter kanske 20 minuter sov hon. Jag gick in och tittade på henne, en svettrand på pannan, hon kramade en nalle. Min fina fina flicka! Jag tog upp henne, kramade henne och la henne i vår säng. jag lovade henne att hon aldrig aldrig mer ska behöva gråta sig till sömns. Aldrig att jag ska låta henne tvivla på att vi finns där för henne och tröstar och kramar. Aldrig.
Vi har haft tusentals olika sovinstallationer, många bra, några mindre bra. men ingen har inneburit ledsna gråtande ensamma barn. Konstigt nog har vi ändå 3 barn som somnar själva, både i sina sängar och i våran. Jag tror nämligen inte längre att man måste lära barnet sova i egen säng och somna själv. Tids nog gör de det ändå. Utan att gråta, utan att tappa hoppet om att föräldrarna bryr sig, utan tryggt och lugnt i egen takt tillsammans med föräldrarna.
Jag tycker 5 minuters metoden skulle förbjudas! Jag kan inte förstå hur man kan tänka att barn ska sova själva, ensamma utan någon närhet, när föräldrarna själva vill sova tätt ihop? Varför skulle barn vilja det? varför skulle de vuxnas behov (de som faktiskt förstår och klarar att vänta) sättas först?
Jag kan däremot förstå att man har svårt att sova med barn i sängen, det kan jag. Även om jag tycker det är det mysigaste som finns, men det finns så många andra sätt att nå dit. Utan gråt. Utan tvång. Barnet som efter en veckas gråt varje kväll slutligen somnar "snällt" i sin egen säng, jag tror de har förlorat något. Förlorat en bit av tron på att mamma och pappa alltid finns där. De har förstått att det inte är någon idè att ropa på mamma, för hon kommer inte ändå. Så de somnar "snällt" och mamma och pappa är nöjda. De kan lägga ner sitt barn och sedan mysa, tillsammans. Medans lilla barnet ligger ensam, en liten bit trasigare än innan.
Nä, närhet ger trygghet, så tror jag.
Vi har haft tusentals olika sovinstallationer, många bra, några mindre bra. men ingen har inneburit ledsna gråtande ensamma barn. Konstigt nog har vi ändå 3 barn som somnar själva, både i sina sängar och i våran. Jag tror nämligen inte längre att man måste lära barnet sova i egen säng och somna själv. Tids nog gör de det ändå. Utan att gråta, utan att tappa hoppet om att föräldrarna bryr sig, utan tryggt och lugnt i egen takt tillsammans med föräldrarna.
Jag tycker 5 minuters metoden skulle förbjudas! Jag kan inte förstå hur man kan tänka att barn ska sova själva, ensamma utan någon närhet, när föräldrarna själva vill sova tätt ihop? Varför skulle barn vilja det? varför skulle de vuxnas behov (de som faktiskt förstår och klarar att vänta) sättas först?
Jag kan däremot förstå att man har svårt att sova med barn i sängen, det kan jag. Även om jag tycker det är det mysigaste som finns, men det finns så många andra sätt att nå dit. Utan gråt. Utan tvång. Barnet som efter en veckas gråt varje kväll slutligen somnar "snällt" i sin egen säng, jag tror de har förlorat något. Förlorat en bit av tron på att mamma och pappa alltid finns där. De har förstått att det inte är någon idè att ropa på mamma, för hon kommer inte ändå. Så de somnar "snällt" och mamma och pappa är nöjda. De kan lägga ner sitt barn och sedan mysa, tillsammans. Medans lilla barnet ligger ensam, en liten bit trasigare än innan.
Nä, närhet ger trygghet, så tror jag.
